Kempevallen/Kempehallen 1939-2006

»Swedbank Arena

»Bilder

»
Till siffrorna

 

Introduktion
MoDos hemmaplan för ishockey firade år 2004 dubbla jubileum ― dels var det 40 år sedan byggnaden Kempehallen invigdes och dels upplevde platsen, den tidigare isbanan på Kempevallen, sin 65:e födelsedag. Det ser väl då ut som något av en tanke att det var just 2004, 65 år efter invigningen och uppnådd normal pensionsålder, som beslutet om MoDos flytt till Framnäsudden meddelades. Dessa händelser firades på den här sidan med en rejäl uppdatering av textmängden om platsen och dessutom fullbordades åskådarhistoriken ända ner till 60-talets början, vilket ju innebar startskottet för Alfredshem/MoDo som ett lag i Sverigeeliten. Under säsongen 2006-07 har ytterligare publiksiffror (för de säsonger där de angivits i tidningarnas matchrapportering) lagts ut i tabellen längst ned på sidan.

Förhoppningsvis fungerar detta även som ett intressant stickprov på den explosionsartade utveckling hockeyn fick som folksport på både det lokala och nationella planet under 1950-talet, även för den som inte har ett uttryckt MoDo-supporterskap. Som synes ovan är nu publikinformationen också kompletterad med en separat sida för Swedbank Arenas planering, tillkomst och utförande.  Den siffermässiga åskådarhistoriken återfinns till fullo även på den nya sidan.

   
          Sandgrop, 1930-tal.                                            Sandgrop, Annandag Jul, 2014.

Kempevallen, version I (1939)
Det var alltså år 1939 som grusplanen bredvid "sandgropa" och ovanför Kempevallens fotbollsplan utvecklades till platsen där Alfredshems IK skulle börja spela ishockey. Denna första rink anlades alltså på det som senare generationer hockeyåskådare använde som parkeringsplats under a-lagsmatcherna. De mest elementära tillbehören för att kunna spela hockey när man kände för det, sarg och belysning, skänktes av skogsföretaget MoDo ― som med sin massafabrik i området var motorn i uppväxten av det villaområde som idag heter Hörnett. Att aktivt påverka och stimulera sina arbetares fritid är något som går igen i stort sett alla av familjen Kempes brukssamhällen, vill man ha en mer detaljerad inblick i detta kan man t.ex. besöka det gamla sågverkssamhället på ön Norrbyskär.

Under Kempevallens första säsong, vårvintern 1939, var den stora händelsen den första DM-finalen mot IFK Nyland, vilken bortalaget vann med 3–2 inför cirka 400 åskådare. Till nästa vinter hade även seriespelet i distriktet kommit igång och laget som fick äran att spela den historiska första seriematchen mot Alfredshem på Kempevallen blev Ådalens Lugnviks IF.

Fotnot: "Ställverksrinken"
Under den första tiden med ishockeyspel hände det ibland, oftast mellan 1940 och 1947, att Alfredshem spelade seriematcher på Ställverksrinken invid Hörnettskolan. Rinken låg strategiskt så att vatten för tillverkningen av isovalen kunde tas från sulfitfabrikens vattentub. Ställverksrinkens yta sammanfaller till viss del med vad som senare skulle komma att fyllas av Hörnettskolans nya mellanstadiebyggnad. 

Fram till år 1946 var Kempevallen endast försedd med den, för Norrlandskusten så vanliga, låga sargen på långsidorna, men den 27 februari detta år, i en seriematch mot Domsjö IF, kunde nymodigheten med hög sarg runt hela planen tas i bruk för första gången. Som det beskrivs i retrospektiv lokalpress kan man ana sig till att den låga sargen på långsidorna var ett arv från bandyn. Det verkar som att det tagit tid att slutligen säga "hejdå" till den. Faktumet att serien inte heller var en del av SIFs seriesystem innebar ju också lite mindre av centralt styrd reglering och press på förändring.

Att börja prata om "publikkapacitet" på den ursprungliga isbanan på Kempevallen låter sig helt enkelt inte göras, då "läktarna" vid den här tiden tillverkades av spelare och frivilliga genom att man skottade snö i en lämplig trappstegsform upp på slänterna. Maxkapaciteten varierade alltså lite från gång till gång - givet att man under de första åren var en kvartersklubb och inte lyckades dra intresse från hela Örnsköldsvik med omnejd skulle inte heller Kempevallens kapacitet komma att testas nämnvärt fram till 50-talet.


En av de mest välbesökta matcherna på Kempevallen v1.0 i mitten av 50-talet.

Med "Kabben" Berglunds envisa vision om att göra ett lag för Sverigeeliten av lokala förmågor och stenhård träning i samförstånd med spelarna växte intresset för vad som dittills varit en angelägenhet för i första hand Hörnett/Alfredshem. När man i mitten av 50-talet tog det definitiva steget förbi IFK Nyland som distriktets bästa lag var det inte heller långt kvar tills man började sniffa på en plats i Sveriges högsta serie. Framgångarna ledde till ett massivt publiktryck på snöläktarna och de dittills två- och tresiffriga åskådarantalen började nu närma sig de fyrsiffriga.

Inför den första hemmamatchen säsongen 1956-57 (mot Ytterån/Waplans SK den 9/12) invigdes den första riktiga läktarstrukturen som använts på Kempevallen. Till en nominell kostnad av 8 000 kronor fick man en sektionsindelad läktare för 600 åskådare som hade bonusfunktionen att den kunde flyttas och till sommaren nyttjas för fotbollsplanen. Ytterligare en nyhet under säsongen var att biltrafik fram till Kempevallen tilläts för första gången inför kvalserien 1957. Tilltaget blev en succé och arenan fylldes med i snitt 1 314 personer på de 3 matcherna. I och med att biltrafiken tilläts ända fram till rinken inleddes en ny era vad det gäller tillgänglighet för åskådarna och vägen mot nya publikrekord låg öppen. Det enda problemet var de begränsningar i kapacitet som dåvarande läktarkonfiguration satte.

Säsongen 1957-58 gick drömmen om högsta serien i uppfyllelse, efter att en serie av publikrekord slagits. Den högsta publiksiffran som noterades på Kempevallen, version 1, kom för övrigt i sista grundseriematchen 1958. Detta då tronskiftet med IFK Nyland i distriktet definitivt fullbordades inför 2 676 lyckliga åskådare. Efter uppflyttningen togs ett snabbt beslut om att kunna visa upp en ståndsmässig arena inför Hockey-Sverige, med stöd av Själevads kommun och MoDo AB. Lösningen blev att flytta ner i den så kallade "Sandgropa" bakom ena kortsidan på den ursprungliga rinken. Gropen erbjöd en bra naturlig grund för att anlägga en hästskoläktare av betong runt en ny konstfrusen rink, Sveriges nordligaste vid tidpunkten. Flytten ner i gropen kom också innebära att den ursprungliga spelytan för Alfredshem/MoDo förvandlades till parkeringsplats under fem kommande decennier med a-lagsmatcher. Det är antagligen något som ett begränsat antal människor tänkt på när de öppnat bildörren och intet ont anande kört lågskorna i eländig lervälling.

50 år tidigare skrinnade "Kabben", "Turken" och "Big Bengt" på samma ställe.


Kempevallen, version 1, alternativt en parkeringsplats sett med ögon från 2000-talet.
I bakgrunden en fylld grop, sett med ögon från 1939.

Milstolpar på Kempevallen ― Version I
*Första DM-finalen mot IFK Nyland 1939, med 400 åskådare.
*Första matchen med över 1 000 åskådare, mot IFK Umeå, 1957-02-03 (1 002, för att vara exakt).
*Första matchen med över 1 500 åskådare, mot Rönnskärs IF i kvalserien, 1957-02-17 (1 542).
*Hett derby mot Järved, 1957-12-29, inför det nya publikrekordet: 1 597.
*Vallen testad till bristningsgränsen, 1958-02-03, mot IFK Nyland inför 2 676 åskådare.

 

Kempevallen, version II (1958)


Kempevallens isbana, version 2, stod färdig den 21 september 1958, då de första skären kunde tas. Bilder på detta hittar man för övrigt i jubileumsboken "MoDo Hockey 75 år ― Från Nicke till Foppa". Snart därefter spelades den första träningsmatchen mot Järved inför 1 400 åskådare, en mycket stor publiksiffra för en träningsmatch mot ett division 2-lag på den tiden (och även idag, om det nu skulle hända). Den nya Kempevallen invigdes senare även officiellt, vid en ceremoni den 1 november 1958, av ishockeyförbundets ordförande Helge Berglund.

Investeringarna gick lös på ett nominellt värde av 370 000 kronor, vilket är svårt att överföra till dagens penningvärde, men landar någonstans mellan 4 och 5 miljoner, beroende på vilket index man väljer. En viktig aspekt som missas i alla index är ju ändå att ingen hänsyn tas till att elithockeyklubbarnas omsättning har vuxit med flera 100% sedan 50-talet (även i reala termer) vilket självklart i sin tur borde ge åskådare möjlighet att ställa högre krav på läktarkomfort.

Den viktigaste praktiska nymodigheten var utan tvekan den konstfrusna banan ― driven av ett aggregat som slukade 150 000 kWh/säsong. Den konstfrusna isen gav den konkurrensmässiga fördelen att AIK-arna kunde börja träna mycket tidigare än sina lokala rivaler. Det sägs att just detta var skälet till att föreningen kunde ta sig tillbaka till högsta serien direkt vid de två tillfällen man åkte ur, man inledde helt enkelt serien i ett högre tempo än de andra lagen vid dessa tillfällen. Ovanför rinken hängde kvicksilverlampor som förbrukade ytterligare 25 000 kWh, men ska vi tala om något som fortfarande används idag till stora delar, så är det läktaren. En hästskoformad betongläktare, som då hade plats för 8 000 stående åskådare, gav Örnsköldsvik ett svar på Atens Panathinaikon-stadion, om än i ett lite mer funktionsdugligt material för norrländska vintrar än just marmor.

Vad som saknades jämfört med nutid har du nog räknat ut redan ― hyllan som Timrå-supportrarna inte gillar. Denna kortsida var istället öppen, med en låg träläktare på några enstaka rader, och här stod även den stora matchklockan från Westerstrands.

I och med den fina arenan, de allt mer ädla besöken och kanske även den kraftiga tillväxten för privatbilismen rusade publikintresset iväg, och det gamla kvarterslaget blev snart hela Örnsköldsviks, Nolaskogs samt Ångermanlands lag.

Milstolpar på Kempevallen, version 2:
*Första publiksiffran över 5 000, mot Djurgården i en träningsmatch, 1959-10-12 (5 134).
*Toppmöte mot Leksand hösten 1962 ― nytt publikrekord (5 211).
*Första siffran över 6 000, mot den etablerade norrländska stormakten Skellefteå AIK, 1962-12-10 (6 747).
*Alla tiders publikrekord för MoDo på hemmaplan, mot AIK ― söndagen den 19 januari 1964 (9 153).

Den sista siffran, som ju är mer än 1 000 personer över angiven maxkapacitet (och säkert ändå för liten i verkligheten), tyder dels på en något släpphänt syn på åskådarsäkerhet ― men kanske även på att det var första gången läktarytan verkligen testades maximalt. I första slutspelsmatchen mot Djurgården 1964 angavs den officiella publiksiffran till 8 400, men om det var för att slippa åthutningar av myndigheter, eller om man verkligen drog ett definitivt streck där ska nog låtas vara osagt. Som officiell maxkapacitet nere i åskådarhistoriken för Kempevallen, version 2, har i alla fall satts 8 000 exakt.

Kempehallen (1964)


De stora publikintäkterna från succésäsongen 1963-64, plus stöd från (återigen) Själevads kommun och MoDo AB innebar att Kempevallen under sommaren snabbt kunde förvandlas till Kempehallen. Finansieringen skedde dock inte utan dramatik, då Örnsköldsviks Stad bröt sitt löfte om medfinansiering av en tredjedel av hallen. Det efter en serie av debatter med många skumma och sockenmässiga argument. Detta kanske är svårt att förstå idag, men den rivalitet som fanns mellan staden Örnsköldsvik och landsortskommunen Själevad (kanske framförallt: Domsjö-borna) verkar på fullt allvar ha inspirerat Öviks-politikerna att polemisera för att man bl.a. skulle bygga ytterligare en konstfrusen utomhusarena för innerstadsklubbarna vid det dåvarande läroverket, innan man stoppade pengar utanför stadsgränsen. Detta fick till följd att den ekonomiska föreningen som svarade för uppförandet av Kempehallen fick låna upp den resterande tredjedelen på närmare 300 000 kronor. Då ska man även ha i åtanke att evenemangstänkandet som omgärdar den nya hallen på Framnäsudden inte alls fanns med i bilden runt Kempehallen, utan intäkterna skulle komma från ungefär 14 a-lagsmatcher/säsong plus möjligen någon landskamp. Att det var ett vågspel av mycket större proportioner än investeringen i Framnäsudden är därmed en ganska kvalificerad åsikt, även om den självklart är uppe för diskussion.

Hallen invigdes alltså 1964 som nummer 10 (9 enligt samtida media) i Sverige, och bestod i sitt ursprungsutförande mest av fyra väggar och ett välvt plåttak över den gamla, väl utformade betongläktaren. Därmed saknade den tillfredsställande isolering, vilket snart skulle leda till problem med dimma när den varma och fuktiga sensommarluften läckte in och mötte den kalla zonen runt isen. En nyhet var vad som vi 70- och 80-talister väl kallade för "lilla" stå ― på en hylla ovanför sargens ena kortsida byggdes en ny ståplatsläktare. Något optimistiskt verkar man ha satt denna ytas kapacitet till någonstans mellan 1 600 och 2 000 platser, beroende på om man ansåg att resten av hallen nu tog 8 000 eller 8 400 personer. Hur som helst gjorde den officiella publikkapaciteten på 10 000 personer Kempehallen till landets näst största ishockeyarena efter Johanneshov (14 000) under en period.


Nakenchock, september 1964.

Kempehallen skulle senare komma att genomgå stora förändringar i form av ett helt nytt (och nödvändigt) innertak, sittplatser på långsidorna 1969 och en stor renovering 1995 som bl.a. innefattade en "hylla" med VIP-boxar och serveringsmöjligheter.


39 år och några klyvna stubbar senare

Vad det gäller publikkapacitet så har Kempehallen från sin invigning gradvist ökat antalet sittplatser och därmed gått från en kapacitet på nästan 10 000 åskådare vid mitten av 60-talet till 5 100 hösten 2004. Den stora minskningen i publikkapacitet skedde 1969, i och med installerandet av 2 000 sittplatser på långsidorna. Åtgärden sänkte kapaciteten ner till 7 484, men ledde till drastiskt ökade publiksiffror, och kanske framför allt ― en högre lägstanivå på dem. Enligt vissa privatpersoner var det inte sittplatser på hela den bortre långsidan till en början, och det är en ganska trolig utsaga.

De 2 000 stolarna (tillverkade på landstingets verkstad i Mellansel f.ö.) var del i ett mycket stort renoveringspaket på 1,7 miljoner kronor i nominellt värde och innefattade dessutom ett ventilationssystem som tillförde ungefär 15-gradig luft till de nya, bekvämare sittplatsåskådarna. Förutom varmluften tillkom ny belysning i form av 50 hängande lampor från det nya taket, som gav en effekt på 1 000 lux, justerbart till 1 300 lux vid TV-sändningar. Ett nytt högtalarsystem med 58 högtalare plus magnetslinga för hörselskadade på A-sektionen, en ny elektrisk resultattavla ovanför "telefonrummet" på lilla stå samt en rad nya kiosker och kaffeautomater var också ett resultat av detta paket. Utöver detta skedde utbyggnad av omklädnings-, kansli- samt pressutrymmena.

Ytterligare 400 sittplatser letade sig sedan in på långsidorna under det tidiga 70-talet, och därmed var det bara två ståplatsområden kvar ― stora stå (~2 700) och lilla stå (~1200) med en sammanlagd kapacitet på cirka 3 900 platser. I detta ska det sägas att det någon gång under 70-talet verkar ske en nedskrivning av det faktiska antalet ståplatser, utan att fler sittplatser sätts in. Om det är av säkerhetsanledningar eller beror på något annat ska (än så länge) låtas vara osagt. Nedskrivningen har i den här sammanställningen gjorts till säsongen 1978-79, då siffran 6 300 överskrids, (med stor marginal) för sista gången under säsongen 1977-78.

Efter den sista portionen med sittplatser i början av 1970-talet förflöt nästan 25 år med endast mindre förändringar; som t.ex. den nya resultattavlan ovanför planen i början av 80-talet, lyftet av kuren på lilla ståplats upp mot taket, utbyggnad av kanslidelen och omklädningsrummen i mitten av 80-talet, tillfälliga extraläktare i hörnen av stora ståplats samt att lilla ståplats målades i rött, vitt och grönt i början av 90-talet.

Sommaren 1992 genomfördes ett mindre renoveringspaket, med ny belysning samt en mindre höjning av taket närmast de översta sittplatserna plus nya bänkar där. Efter säsongen 1994-95 genomfördes, som tidigare sagts, den största renoveringen hittills då VIP-läktaren byggdes, interiören målades röd från sin tidigare prägel av furu/betong och samtliga läktare utom lilla stå flyttades dessutom närmare isen och ungefär en meter upp i luften jämfört med sina tidigare lägen. Flytten av läktarna blir som tydligast om man ställer sig i trappan mellan långsidesläktaren och bortastå, trappan man då står i var alltså tidigare i jämnhöjd med själva läktaren.

På sommaren 1999 sattes cirka 300 stolar in på större delen av f.d. lilla ståplats och detta följdes senare av två omgångar med nya sittplatssektioner (totalt cirka 600 stolar) i hörnen av stora ståplats, somrarna 2000 och 2003.


Kuren lyft och sätena på plats sedan länge ― september 2004

 

Milstolpar på Kempevallen, version 2 och i Kempehallen: 1958―2006
*Alla tiders publikrekord för MoDo, på hemmaplan, är 9 153 betalande i matchen mot AIK, söndagen den 19 januari 1964.

*Publikrekordet för en MoDo-match i Kempehallen (med taket på alltså) stannade på 8 778, för en match i SM-serien mot Brynäs 1965.

*Den högsta siffran för en grundseriematch i Elitserien var 6 640 i toppmötet mot Skellefteå, den 8 december 1977. Motsvarande siffra för slutspelsmatcher från 1975 och senare blev 6 458 i den femte finalen, 18 april 1999, mot Brynäs.

*Den högsta publiksiffran som noterats på platsen överhuvudtaget, kom i en landskamp mellan Sverige och Kanada, den 23 februari 1965. Den officiella siffran ska visst säga drygt 9 900 åskådare, men antagligen var hallen i praktiken helt full ― alltså 10 000 åskådare.

Flytten till Framnäsudden

MoDo satte till hösten år 2003 in 240 nya stolar på utrymmen som tidigare varit ståplats, detta beroende på en stadigt hög efterfrågan på sittplatser, men bara 40%-ig beläggning för ståplatserna under en genomsnittlig grundseriematch. Intressant att notera här är att man trots de sista årens kraftiga ökning av antalet sittplatser (från 2 400 under säsongen 98-99 till cirka 3 300) fortfarande sålde ut i stort sett alla stolar, samtidigt som de 2-3 nedersta raderna (och en hel del stolar på kortsidorna) led av bristande siktlinjer. Klart imponerande, men samtidigt ska man ha i åtanke att detta ledde till problem för "impulsköparna" av lösbiljetter (t.ex. barnfamiljer) och andra utan säsongsbiljetter. Det fanns därför tecken på en outnyttjad potential här, att Kempehallen hade halkat efter i komfort och kringförsäljning gentemot Elitseriens övriga, nybyggda, hallar var dessutom mycket tydligt. Som ett exempel kan nämnas säsongen 2004-05, med alla NHL-lockoutens proffsförstärkningar och MoDos högsta publiksnitt sedan 60-talet, med nästan 137 000 betalande besökare över hela säsongen vilken ändå "bara" ledde till en nettoomsättning på 57 mkr (ökning med 10 mkr jämfört med 2003-04).

Den 3 september 2004 presenterades den slutliga finansieringen för en ny arena i Ö-viks centralt belägna inre hamn, vilken då planerades ha en ungefärlig publikkapacitet på 6 500 personer. Arenan skulle innebära rejält utökade möjligheter till försäljning av diverse slag och en allmän komforthöjning för åskådarna. I augusti 2004 hade inledande schaktningsarbeten påbörjats, och officiellt datum för byggstart sattes till tisdagen den 14 september. Efter en del hemlighetsmakeri släpptes till slut nyheten om att dåvarande Föreningssparbanken skulle ta på sig åtagandet som arenans namnsponsor. Detta under koncernens nya namn från hösten 2006; Swedbank. Uttal; [so'eddbænk]. Den 26 augusti 2006 lämnade så gamla Alfredshems IK Hörnett i f.d. Själevads kommun för att istället inta vad som tidigare var ÖSK-land i innerstaden. Invigningsceremonin var välbesökt, med runt 5 000 betalande/"betalda för" besökare som fick lyssna till bl.a. AIK-aren Robert Wells.

 

Historik för publiksiffror
(Innan 1947 angavs publiksiffror ytterst sällan)

*=Högsta notering genom tiderna

Säsong Total publik Matcher Snitt Kapacitet Utnyttj. Slut/Kvalspel Total publik Matcher Snitt Utnyttj.
Elitserien ― Ångermanland (utanför nationella seriesystemet)
1947-48 175 3 58 - - Inget x x x x
Södra Norrländskan (Nat. nivå 3)
1948-49 350 3 116 - - Inget x x x x
1949-50 650 3 216 - - Inget x x x x
1950-51 675 5 135 - - Inget x x x x
1951-52 2501 21 1251 1= Uppg. saknas i 3 matcher. Inget x x x x
Division 3 Norra uppsvenska
1952-53 700 5 140 - Inget x x x x
1953-54 1 350 6 225 - Inget x x x x
1954-55 8002 32  2672 2= Uppg. saknas i 2 matcher. Inget x x x x
Division 2 Södra norrländska/Norra B
1955-56 9733 23 4863 2=Uppg. saknas i 3 matcher. Inget x x x x
1956-57 2 828 5 565 - - N:a kvalserien 3 942 3 1 314 -
1957-58 6 059 5 1 211 - - N:a kvalserien 3 687 3 1 229 -
Division 1 Norra
Kempevallen - version 2 invigs
1958-59 17 668 7 2 524 8 400 30,0% Inget x x x x
Division 2 Norra B
1959-60 5 7294 64 9544 4=Uppg. saknas i 1 match. N:a kvalserien 6 800 3 2 266 27,0%
Division 1 Norra
1960-61 14 161 7 2 023 8 400 24,1% Inget x x x x
Division 2 Norra B
1961-62 2 814 7 402 8 400 4,8% Kvalserien 6 879 3 2 293 27,3%
Division 1 Norra
1962-63 28 630 7 4 090 8 400 48,7% Kvalserien 9 568 4 2 392 28,5%
1963-64 35 687 7 5 098 8 400 60,7% Slutspel 17 283 4 4 321 51,4%
Kempehallen invigs
1964-65 31 218 7 4 460 10 000 44,6% Slutspel 26 317 7 3 760 37,6%
1965-66 33 680 11 3 062 10 000 30,6% Slutspel 4 663 1 4 663 46,6%
1966-67 32 714 11 2 974 10 000 29,7% Slutspel 24 393 4 6 098 61,0%
1967-68 30 695 11 2 790 10 000 27,9% Slutspel 5 637 3 1 879 18,8%
1968-69 25 265 11 2 297 10 000 23,0% Slutspel 11 693 4 2 923 29,2%
1969-70 31 200 7 4 457 7 484 59,6% Slutspel 29 321 7 4 189 56,0%
1970-71 28 199 7 4 028 6 700 60,1% Slutspel 26 993 7 3 856 57,6%
1971-72 21 245 7 3 035 6 700 45,3% Kvalspel 6 482 6 1 080 16,1%
1972-73 18 417 7 2 631 6 700 39,3% Kvalspel 7 506 7 1 072 16,0%
1973-74 18 552 7 2 650 6 700 39,6% Kvalspel 6 816 7 974 14,5%
1974-75 52 680 15 3 512 6 700 52,4% Inget x x x x
Elitserien
1975-76 68 554 18 3 809 6 700 56,9% Inget

x

x

x

x

1976-77 70 941 18 3 941 6 700 58,8% Slutspel 7 190 2 3 595 53,7%
1977-78 79 142 18 4 397 6 700 65,6% Slutspel 4 733 1 4 773 74,6%
1978-79 72 998 18 4 055 6 300 64,4% Slutspel 11 341 2 5 670 90,0%
1979-80 78 186 18 4 344 6 300 69,0% Inget x x x x
1980-81 68 950 18 3 831 6 300 60,8% Inget x x x x
1981-82 75 038 18 4 169 6 300 66,2% Slutspel 6 071 1 6 071 96,4%
1982-83 59 691 18 3 316 6 300 52,6% Kvalspel 9 430 3 3 143 49,9%
1983-84 66 403 18 3 689 6 300 58,6% Kvalspel 7 852 3 2 617 41,5%
Division 1
1984-85 19 415 9 2 157 6 300 34,2% Allsv.+finaler  27 024 9 3 003 47,7%
Elitserien
1985-86 70 346 18 3 908 6 300 62,0% Kvalspel 7 703 3 2 568 40,8%
1986-87 57 706 18 3 206 6 300 50,9% Kvalspel 5 726 3 1 909 30,3%
1987-88 78 704 20 3 935 6 300 62,5% Slutspel 10 834 2 5 417 86,0%
1988-89 62 393 20 3 120 6 300 49,5% Inget x x x x
1989-90 36 703 11 3 337 6 300 53,0% Kvalserien 6 618 3 2 206 34,5%
1990-91 59 551 20 2 978 6 300 47,3% Inget x x x x
1991-92 60 000 20 3 000 6 300 47,6% Inget x x x x
1992-93 77 457 20 3 873 6 300 61,5% Slutspel 5 176 1 5 176 82,2%
1993-94 82 128 20 4 106 6 300 65,2% Slutspel 30 836 5 6 167 97,9%
1994-95 76 729 20 3 836 6 300 60,9% Inget x x x x
1995-96 68 780 20 3 439 6 450 53,3% Slutspel 20 008 4 5 002 77,6%
1996-97 69 565 25 2 783 6 450 43,1% Inget x x x x
1997-98 81 106 23 3 526 6 450 54,7% Slutspel 24 684 4 6 171 95,7%
1998-99 104 309 25 4 172 6 450 64,7% Slutspel 42 796 7 6 114 94,8%
1999-00 100 269 25 4 011 6 050 66,3% Slutspel 27 644 5 5 529 91,3%
2000-01 90 654 25 3 626 5 900 61,5% Slutspel 17 788 4 4 477 75,4%
2001-02 103 051 25 4 122 5 500 74,9% Slutspel 33 843 7 4 835 87,9%
2002-03 97 729 25 3 909 5 500 71,1% Slutspel 14 009 3 4 670 84,9%
2003-04 107 567 25 4 302 5 200 82,7% Slutspel 14 151 3 4 717 90,7%
2004-05 122 970 25 4 918 5 100 96,4%* Slutspel 14 991 3 4 997 98,0%*
2005-06 103 218 25 4 128 5 100 80,9% Slutspel 8 977 2 4 488 88,0%
Swedbank Arena invigs
2006-07 182 499 27 6 759 7 600 88,9% Slutspel 73 511* 10 7 351* 96,7%
2007-08 196 345* 28 7 012* 7 600 92,3% Slutspel 21 665 3 7 221 95,0%
2008-09 176 056 27 6 520 7 600 85,8% Inget x x x x
2009-10 179 366 28 6 405 7 600 84,3% Inget x x x x
2010-11 167 247 27 6 194 7 600 81,5% Kvalserien 29 832 5 5 966 78,5%
2011-12 171 340 28 6 119 7 600 80,5% Slutspel 19 984 3 6 661 87,6%
2012-13 158 880 27 5 884 7 600 77,4% Slutspel 11 660 2 5 830 77,5%
2013-14 159 625 28 5 701 7 522 75,8% Slutspel 5 526 1 5 526 73,5%
2014-15 145 347 27 5 383 7 350 73,2% Direktkval 13 885 2 6 942 94,4%
Säsong Total pub. Matcher Snitt Kapacitet Utnyttjande Slut/Kvalspel Total pub. Matcher Snitt Utnyttj.
                     

*=Högsta notering genom tiderna.